Hanna diskar

Sitter i Emmas lägenhet och occuperar hennes dator vilket e lätt då hon å Christoffer e å köper mat. Hanna står å diskar. Man kan tro att vi ska ha en liten trevlig lunch. Ja, trevlig kommer den å vara, men anledningen till att vi har den är att vi suttot med grupparbetet sedan imorse.

Det är väldigt intressant och man inser hur olika man egentligen tänker. Fast jag börjar tro att jag inte tänker alls. Trodde tillexempel att det var på torsdag som jag hade en tid bokad, men så ringde min mobil och det visade sig att jag skulle ha varit där kl 13 idag. Känns som jag inte tänker, eller så tänker jag för mycket. Emma brukar säga till mig att mitt problem är just att jag tänker vilket kan leda till att jag tänker för mycket och i slutändan blir allt fel.. som idag.

Å ändå slutar jag inte å tänka.. jag bara fortsätter.. Något jag ofta brukar funderar på är att när man köper kläder så står det S, M, eller L (Small, Medium eller Large). Det vet man var det betyder. Man använder dessa mått i andra länder å ändå blir det så fel om man tänker på svenska. För på svenska skulle man kunna tänka att S står för stor, M står för mellan och L för liten. Men vi vet att det inte gör det. Vi har lärt oss att det inte gör det. Men när man införde dessa storlek måste det ha varit förvirrande. L är stort och S litet? Det var Hanna som fick mig att tänka på det. Men det är väl så med allt nytt. Det verkar dumt och ologiskt, men man vänjer sig å kan inte tänka omvänt trots att det skulle vara mer logiskt.

Jag längtar till sommaren..

De senaste dagarna har jag känt mig lite nere.. Jag har inte lust att göra någonting. Jag vill bara att de ska bli sommar. Jag vill ta mina saker och åka härifrån. Jag vill se världen, inte sitta instängd i min lägenhet där vättern slutar..

Snart är det sommar.. ska snart säga upp lägenheten. Ska packa mina saker och härifrån. Jag har så mycket jag vill göra när det blir sommar, så mångs planer, tankar och drömmar..

Jag vet att ni kommer sakna mig när jag inte e här å stör er, men jag måste åka iväg. Å jag kommer tillbaka å hälsar på er när jag har kommit över min längtan som säger att jag måste bort härifrån, bort från lilla, lilla Jönköping..

Hemtenta inlämnad

Nu har jag lämnat in min hemtenta.. känns nervöst, men ändå som en lättnad. Jag kan äntligen koppla av och sluta oroa mig för tentan.

Ska alldeles strax stänga av datorn och krypa ner i soffan å se lite TV.. tycker att jag förtjänat det.

Cyklade på Nynäsvägen

I min dröm alltså.. inte på riktigt, men det var tillräckligt läskigt. Höll på bli överkörd hela tiden då jag varken kan hålla 70, 90 eller 110 km/h. Kunde knappt hålla mig uppe på cykeln..

Varför drömmar kan vara så verkliga ibland har jag ingen aning om, men jag e glad att den här inte var verklig. Inte enbart för att jag cyklade på motorvägen utan för att jag faktiskt hatar att cykla. Tycker att det är ett av de tråkigaste sätten att ta sig fram..

Vad tycker ni?

Kan inte annat än att känna sig stressad

Igår när jag skulle sova kände jag hur det kliade på min arm. Jag hade fått ett litet utslag. Men jag blev inte rädd. Visste varför jag fått det...

Jag känner mig stressad och min kropp visar det genom att jag får stressutslag. Känner hur allt hänger över mig.. Hemtenta.. Grupparbetet... Gamla kurser jag inte klarat..

Kunde inte sova, men jag har vant mig vid att det kliar på armen. Det ända jag kan göra är att sätta mig ner, ta ett djupt andetag å bara känna mig lugn. Jag ska bara sluta skolan först..

Ge mig inspiration

Har börjat skriva på hemtentan. Jag vet ungefär vad jag ska svara på frågorna, men har ingen inspiration när jag sitter framför datorn.

Jag stirrar mig blind på skärmen. Tänker att om jag sitter tillräckligt länge så börjar tangentbordet att skriva av sig själv. Det borde vara så. Eller kanske jag ska blunde tillräckligt länge å när jag öppnar ögonen och ser på skärmne är hemtentan där. Den e klar.

Varför funkar det då inte? Varför skriver inte hemtentan sig själv? Nej, det blir jag som får skriva den.. Ge mig bara lite inspiration..

Idag e jag trött..

Det blir så när man är sjuk.. Man orkar inte göra nåt för man blir så trött av allt. Ändå vill man inte bara vara still å glo. Man vill ta tag i saker. Göra det man inte orkar och trötta ut sig totalt. Det är precis vad jag har gjort. Jag har börjat med hemtentan, suttit vid datorn å försökt lära mig HTML koder å stört min granne..

Nu sitter jag här å det snurrar i huvudet. Soffan ser inbjudande ut å kuddarna verkar så mjuka. Borde gå å lägga mig å vila.. jag borde

Vi är alla Willy Wonka

En knasig person med stora drömmar. Willy Wonka är bara så underbar. Å vi har alla en liten Willy Wonka i oss. Vi har drömmar. Kanske inte lika knasiga som Willy Wonkas. Men de är ändå drömmar.

Visst e Willy Wonka knasig. Han har lustiga kläder. Han skrattar knasigt, å uppträder som ingen annan. Ändå e han mänklig. Han har minnen av sin stränga far. Minnen han inte tänkt på under en väldigt lång tid, men som ändå ligger till grund för vem han är. Han är en ensam person som längtar efter sin pappa. Han är som du och jag. Vill inte vara ensam..

Så vi ska alla vara stolta över att ha en Willy Wonka i oss. För vem vill inte vara knasig.

Kalle och Chokladfabriken..

Måste säga att det är en helt underbar film. Trodde inte den skulla vara så bra som den var. Inte för att man blir sugen på choklad när man ser filmen utan för att man tycker att fabriken är så underbart befängd. Å de rosa fåren som Willy Wonka inte vill kommentera är nog det bästa av allt.

Jag tycker att Johnny Deep är riktigt bra som Willy Wonka i filmen. Det är han som gör filmen som har blivit en av mina absoluta favoriter.

Men jag vill säga en sak, Jag vill INTE ha en guldbiljett.

Har aldrig gillat förändringar..

När jag slutade nian kunde jag inte låta bli att gråta. Inte för att jag var ledsen att sluta nian utan för att jag inte tycker om allt för stora förändringar. Ändå trivdes jag med att gå i gymnasiet. Konstigt nog fick jag för mig att flytta till Jönköping och börja plugga på Högskolan. Snacka om förändring..

Min avsky för förändringar leder även till att jag kan bli väldigt upprörd över när det händer saker som jag inte vill. Jag blev väldigt ledsen att höra att Mattias inte ska ha oss mer på denna kurs då jag tycker att han e en av de bästa lärarna på skolan. Han har genom sina föreläsningar fått mig att tycka det är roligt att jobba med photoshop där jag kan klippa å klistra i mina bilder som jag tagit. Jag kan säga att den lugnt bästa föreläsningen jag varit på var den vi hade om dörrar. Om alla föreläsningen höll den standarden skulle man vara tvungen att dra hem mig från skolan.

Det är även tack vare Mattias som jag lärt mig hitta saker som jag söker efter på Internet. Efter att jag inte klarade surftentan som vi hade i MKV1 sa Mattias åt mig att surfa efter sånt som intresserade mig och efter det har jag lärt mig på ett mer effektivt sätt att hitta vad jag är ute efter. Dock kunde inte min dåvarande pojkvän ha hemligheter för mig vad gällde Internet och vad som stod om honom där då jag lärde mig hitta det.

Jag tycker att det är tråkigt att Mattias inte vill ha vår kurs längre, men jag förstår honom. Personangrepp är väldigt elakt och kan vara sårande. Det har jag fått erfara genom att jobba och fått kastat i ansiktet av en kund att jag var helt dum i huvudet. Det gör ont att höra.

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

När jag började läsa här på Högskolan i Jönköping såg mina framtidsplaner annorlunda ut. Då visste jag vad jag ville göra när jag slutar här. Idag har jag ingen aning. Känner hur paniken börjar växa inom mig ju fler dagar som flyger förbi.

Tanken på framtiden gör mig rädd. För så mycket har förändrats sedan jag flyttade hit. Bilden är tagen den sista dagen 2003. En rolig dag i mitt liv. Sedan känns det som om allt rasat ihop för att byggas upp på nytt. Min dåvarnde pojkvän har blivit min vän. Männikor jag inte tidigare kände har fått en viktig plats i mitt liv. Jag har blivit äldre. Lärt mig saker. Misslyckats och sedan lyckats. Snart är jag framme vid ett delmål. Klarat av att läsa på Högskolan. Redo att ta tag i nya upplevelser..

eller.. NEJ, jag vill inte. Ingenting har blivit som jag hoppats och ändå så blev allt ändå som jag ville. Jag måste bara våga att ta nästa steg, trots att hoppet känns stort. Men när den dagen kommer ska jag vara redo. Så länge ska jag bara vara mig själv och ha kul.

Lektion om informationsarkitektur

Tyckte att det var en intressant lektion så trots att jag var trött så lyssnade jag helt och fullt. Visst levde man sig in i sin påhittade person, i mitt fall Tom, 30 år och sambo. Men jag har ganska bra förkunskap om ryanairs sida då jag flygit där ganska ofta, men jag vet hur krångligt det kan vara de första gångerna man bokar. Stackars Tom som hade problem (Trots att han inte existerar på riktigt)

Det är mycket att tänka på när man håller på att mixtra med webbdesign, men väldigt kul när man lär sig. Å ja, jag har lärt mig en hel del. Jag e riktigt stolt över mig själv.

Det e morgon alldeles för ofta..

Känns som om det inte var länge sedan som jag tvingade mig upp ur sängen och då ringer klockan igen. En ny dag, en ny jobbig morgon. Jag går som i dvala. Jag e inte riktigt vaken. Tyckte det inte var länge sedan jag klev upp igår. Men den dagen har redan passerat..

Vart tar dagarna vägen. Klockan ringer hela tiden. När ska jag ha tid för skoj om det e morgon hela tiden.