Det blir inte alltid som man tänkt sig...

När jag började läsa här på Högskolan i Jönköping såg mina framtidsplaner annorlunda ut. Då visste jag vad jag ville göra när jag slutar här. Idag har jag ingen aning. Känner hur paniken börjar växa inom mig ju fler dagar som flyger förbi.

Tanken på framtiden gör mig rädd. För så mycket har förändrats sedan jag flyttade hit. Bilden är tagen den sista dagen 2003. En rolig dag i mitt liv. Sedan känns det som om allt rasat ihop för att byggas upp på nytt. Min dåvarnde pojkvän har blivit min vän. Männikor jag inte tidigare kände har fått en viktig plats i mitt liv. Jag har blivit äldre. Lärt mig saker. Misslyckats och sedan lyckats. Snart är jag framme vid ett delmål. Klarat av att läsa på Högskolan. Redo att ta tag i nya upplevelser..

eller.. NEJ, jag vill inte. Ingenting har blivit som jag hoppats och ändå så blev allt ändå som jag ville. Jag måste bara våga att ta nästa steg, trots att hoppet känns stort. Men när den dagen kommer ska jag vara redo. Så länge ska jag bara vara mig själv och ha kul.